Vad är psykosocial hälsa?
På den mest grundläggande nivån är psykosocial hälsa, även känt som psykologiskt välbefinnande ganska likt andra termer som hänvisar till positiva mentala tillstånd, såsom lycka eller tillfredsställelse, och på många sätt är det inte nödvändigt eller användbart att oroa sig för fina skillnader mellan sådana termer.
Om jag säger att jag är glad eller väldigt nöjd med mitt liv kan du vara ganska säker på att mitt psykologiska välbefinnande är ganska högt!
Vilka är nyckelkomponenterna i psykosocial hälsa?
Psykosocial hälsa har två viktiga aspekter. Den första av dessa hänvisar till i vilken utsträckning människor upplever positiva känslor och känslor av lycka. Ibland kallas denna aspekt av psykologiskt välbefinnande som subjektivt välbefinnande.
Subjektivt välbefinnande är en nödvändig del av det övergripande psykosociala välbefinnandet men i sig är det inte tillräckligt.
För att se varför det är så, föreställ dig att vara någonstans som du verkligen tycker om, kanske sitta på en yacht i solskenet, med din favoritmat och dryck och lite gott sällskap – eller ensam om det är så du föredrar det! För de flesta skulle det vara väldigt roligt, i en vecka eller två, men tänk dig att göra det inte bara i en vecka utan för alltid!
Det finns väldigt få människor som skulle tycka att det är roligt. Det gamla talesättet kan vara sant, man kan få för mycket av det goda är sant. Vad detta exempel betonar är att för att verkligen må bra behöver vi uppleva syfte och mening, förutom positiva känslor.
Så, de två viktiga ingredienserna i psykosocial hälsa är de subjektiva glada känslor som orsakas av något vi tycker om OCH känslan av att det vi gör med våra liv har en viss mening och syfte.
Typer av psykiskt välbefinnande
Termen ”hedoniskt” välbefinnande används normalt för att hänvisa till subjektiva känslor av lycka. Den består av två komponenter, en affektionskomponent (hög positiv påverkan och låg negativ påverkan) och en kognitiv komponent (tillfredsställelse med livet). Det föreslås att en individ upplever lycka när både positiv påverkan och tillfredsställelse med livet är hög.
Den mindre välkända termen ”Eudaimoniskt” välbefinnande används för att hänvisa till den målmedvetna aspekten av Psykosocial hälsa.
Självacceptans: Höga poäng återspeglar respondentens positiva attityd om sig själv. Ett exempelpåstående för detta kriterium är ”Jag gillar de flesta aspekterna av min personlighet”
Miljöbehärskning: Höga poäng indikerar att respondenten effektivt använder möjligheter och har en känsla av behärskning i att hantera miljöfaktorer och aktiviteter, inklusive att hantera vardagliga angelägenheter och skapa situationer för att gynna personliga behov. Ett exempelpåstående för detta kriterium är ”I allmänhet känner jag att jag är ansvarig för den situation jag lever i”.
Positiva relationer med andra: Höga poäng återspeglar respondentens engagemang i meningsfulla relationer med andra som inkluderar ömsesidig empati, intimitet och tillgivenhet. Ett exempelpåstående för detta kriterium är ”Människor skulle beskriva mig som en givande person, villig att dela min tid med andra”.
Personlig tillväxt: Höga poäng indikerar att respondenten fortsätter att utvecklas, är välkomnande till nya upplevelser och erkänner förbättring i beteende och själv över tid. Ett exempel på detta kriterium är ”Jag tycker att det är viktigt att få nya erfarenheter som utmanar hur du tänker om dig själv och världen”.
Syfte med livet: Höga poäng speglar respondentens starka målinriktning och övertygelse om att livet har mening . Ett exempel på detta kriterium är ”Vissa människor vandrar planlöst genom livet, men jag är inte en av dem”.
Autonomi: Höga poäng indikerar att respondenten är oberoende och reglerar sitt beteende oberoende av sociala påtryckningar. Ett exempel på detta kriterium är ”Jag har förtroende för mina åsikter, även om de strider mot den allmänna konsensus”
Teorier om psykosocial hälsa
Teorier om psykologiskt välbefinnande fokuserar generellt på att förstå strukturen av psykologiskt välbefinnande eller dynamiken (dvs. orsakerna och konsekvenserna av Psykosocial hälsa). Uppdelningen av psykologiskt välbefinnande i hedoniska och eudaimoniska komponenter är allmänt accepterade teorier om PWB:s struktur.
När det gäller dynamiken i psykosocial hälsa är det viktigt att inse att psykosocial hälsa i viss mån är relativt stabil och kommer att ha påverkats av både tidigare erfarenheter (inklusive till exempel tidig uppväxt) och underliggande personlighet.
Stressiga upplevelser kan predisponera människor för efterföljande humör- och ångeststörningar.
Men å andra sidan kan exponering för extremt traumatiska händelser hjälpa till att bygga motståndskraft och faktiskt skydda psykosocial hälsa.
Till exempel verkar barn som utsätts för måttligt stressande händelser bättre kunna hantera efterföljande stressfaktorer. Samma ”inokulerande” effekt av stressande händelser har också observerats hos vuxna arbetande.
Även om det psykologiska välbefinnandet i baslinjen kan vara ganska stabilt påverkar även dagliga händelser och upplevelser. Till exempel kan även den mest motståndskraftiga personen så småningom bli väldigt låg, eller deprimerad, om hans eller hennes dagliga upplevelser ständigt är oroande.
Det finns starka bevis som visar att exponering för arbetsrelaterade stressfaktorer under långa tidsperioder kommer att ha en negativ inverkan på psykosocial hälsa, så även om som nämnts ovan kan korta perioder av motgångar vara till hjälp för att bygga motståndskraft, är långvarig stress inte bra för psykosocial hälsa. I sin tur kan denna lägre nivå av psykosocial hälsa mycket väl leda till allvarliga sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, problem med blodsockerkontroll, såsom diabetes och störningar i immunsystemet.
Sammanfattningsvis föreslår psykosocial hälsa-teorin att tidig erfarenhet och underliggande personlighet skapar en plattform för psykologiskt välbefinnande men vardagsupplevelser kan hjälpa till att upprätthålla en bra nivå av psykosocial hälsa (om de är positiva) eller, om de är negativa, minska nivåerna, vilket leder till i sin tur till dåliga hälsoresultat.
Varför ditt psykosocialt välbefinnande är viktigt
Studier har upptäckt att personer med högre psykiskt välbefinnande är mer benägna att leva hälsosammare och längre liv. De är också mer benägna att njuta av en bättre livskvalitet.
Bättre psykiskt välbefinnande är också förknippat med färre sociala problem.
Till exempel har forskning visat att personer med högt psykiskt välbefinnande är mindre benägna att engagera sig i kriminell verksamhet eller missbruka droger och alkohol. Dessutom tenderar positiv psykosocial hälsa att förutsäga högre inkomster och mer prosocialt beteende, såsom volontärarbete.
Människor är också mer benägna att njuta av psykosocialt välbefinnande när de får sina grundläggande behov tillgodosedda. Att bo i ett säkert område, ha tillräckligt med mat och ha tillräckligt tak över huvudet är alla viktiga faktorer för emotionell hälsa.
Om du vill förbättra din psykosociala hälsa finns det flera saker du kan göra för att må och fungera bättre. Här är en översikt över fyra saker du kan göra för att förbättra din övergripande känsla av välbefinnande.
Skapande syfte
Att leva ett liv med mening och syfte är nyckeln till att förbättra ditt psykologiska välbefinnande.
Ditt syfte behöver dock inte nödvändigtvis involvera att förändra världen eller göra en karriär som ägnas åt att hjälpa andra.
Istället kanske du gör det till ditt syfte att vara snäll varje dag. Eller ditt syfte kan innebära att göra världen bättre genom att uppmuntra andra att ta hand om miljön eller adoptera husdjur från härbärget. Kanske är ditt syfte att vara en förespråkare för dem som är sårade som mobbade studenter, hemlösa eller offer för övergrepp.
Om du känner att ditt liv saknar mening, oroa dig inte. Det finns många sätt du kan hitta ditt syfte i livet och bygga ett liv som har mer mening. Börja med att tänka på arvet du skulle vilja lämna efter dig. Skriv ner hur du vill bli ihågkommen i slutet av ditt liv, eller tänk på vilken inverkan du vill lämna på planeten. Fastställ sedan några mål som kan hjälpa dig att nå dessa mål.
Att arbeta mot dina mål kommer att ge dig en anledning att gå upp ur sängen varje dag, utöver att tjäna pengar.
Positivt tänkande
Att tänka positivt förbättrar också ditt psykologiska välbefinnande. I sin tur, när ditt psykologiska välbefinnande förbättras, blir det lättare att tänka positivt och må bra överlag. Lyckligtvis kan du börja skapa den positiva cykeln med några enkla strategier. Här är en översikt över hur du kan öka positiviteten i ditt liv.
Skriv om en bättre framtid
Ta några minuter och skriv ner alla bra saker som kan hända dig i framtiden. Föreställ dig hur du kunde spendera din tid och vem du skulle spendera den med om du levde ditt bästa liv.
Du kanske också vill utarbeta en plan för hur du kan få det att hända. Sätt upp små, mätbara mål som hjälper dig att uppnå den bättre framtiden. Etablera sedan en plan. När du arbetar mot en bättre framtid – även om stegen är väldigt små – ger det dig en känsla av syfte och något att se fram emot.
Spendera tid på att tänka på några av de bästa minnen av ditt liv. Oavsett om det är en familjesemester du åkte på för 10 år sedan eller en utmärkelse du vann på jobbet för två år sedan, kan det ge mer positivitet till ditt tänkesätt att minnas de lyckligaste tiderna i ditt liv.
Att känna igen de goda sakerna som har hänt dig över tiden – de människor du har byggt upp minnen med eller de goda tiderna som du har upplevt – är en viktig del av att förbättra ditt välbefinnande. De tjänar som påminnelser om den fullhet som livet måste ha, speciellt när omständigheterna kan dra ner dig.
Att göra fina saker för andra människor påminner dig om att du har kraften att göra ett avtryck i världen. Att ge till andra hjälper dig också att tänka mer positivt och känna dig lyckligare. Att hjälpa en granne i nöd, Volontärarbete för en samhällsaktivitet eller samla in pengar till en välgörenhetsorganisation är bara några enkla sätt att förbättra ditt psykosociala välbefinnande.
Leta också efter sätt att vara snäll mot andra i din vardag. Att göra det gynnar dig på flera sätt. Faktum är att forskare indikerar att individuella vänliga handlingar frisätter både endorfiner och oxytocin – må bra-hormonerna – samt skapar nya neurala kopplingar.
Följaktligen kan vänlighet bli en självförstärkande vana som kräver mindre och mindre eEort att utföra. Det finns också några bevis som kopplar vänlighet och helande.
Så leta efter sätt att vara snäll mot andra och din kropp och själ kommer att tacka dig.
Öva Mindfulness
Mindfulness, som betyder att stanna kvar i nuet, har kopplats till en mängd fördelar, allt från ökad lycka till bättre motståndskraft. Även om mindfulness är en färdighet som kräver övning och engagemang kan du med tiden bli bättre på att lära dig hur att vara närvarande och i nuet. Att göra det har också ett antal fördelar.
Studier tyder till exempel på att mindfulness hjälper människor att hantera stress, hantera allvarliga sjukdomar och minska ångest och depression. Faktum är att människor som utövar mindfulness bättre kan slappna av, har förbättrad självkänsla och har mer entusiasm över livet.
Dessutom har studier funnit ett samband mellan mindfulness-meditation och förändringar i de delar av hjärnan som är ansvariga för minne, inlärning och känslor. Denna upptäckt är inte förvånande eftersom mindfulness kräver att du är uppmärksam på dina tankar, dina handlingar och din kropp.
Uttrycka tacksamhet
Oavsett om du skickar brev till människor som berättar för dem hur mycket du uppskattar dem eller om du skriver om de saker du känner dig tacksam för i en dagbok, kommer att uttrycka din tacksamhet hålla dig fokuserad på alla de goda sakerna i livet. Du kan till och med uttrycka tacksamhet på sociala medier.
Att lära sig att vara tacksam i allt du gör kommer att bli en livsstil. Du kommer att upptäcka att du kan vara tacksam för små saker som solnedgångens skönhet såväl som de stora sakerna som ett nytt jobb eller ett besök av en vän. Att hitta saker att vara tacksam för varje dag är ett enkelt men effektivt sätt att öka ditt psykologiska välbefinnande.
Att känna sig kapabel och självförtroende är viktigt. Ett av de bästa sätten att utföra denna uppgift är att påminna dig själv om de saker du är bra på eller karaktärsstyrkorna du besitter. Försök att tänka på dina tidigare prestationer och de egenskaper som hjälpte dig att lyckas.
Skriv ner de här sakerna som en påminnelse om vad du behöver för världen. Och om det finns ett område som du känner behöver förbättras, var inte rädd för att lista det också. Att arbeta med att förbättra dig själv är ett bra sätt att påverka ditt allmänna välbefinnande.
Öva på förlåtelse
Att släppa taget om tidigare skada och ilska är nyckeln till ett gott psykologiskt välbefinnande. Att förlåta någon betyder inte att du måste tillåta den personen att skada dig igen. Istället handlar förlåtelse om att befria dig själv från ilskan som håller dig tillbaka och håller dig bunden till den personen.
Att förlåta en annan person frigör dig att lägga din energi på mer positiva saker snarare än att idissla om tidigare sår och hysa agg.
Om personen som skadade dig fortfarande är ett hot mot ditt allmänna välbefinnande kan det också hjälpa att sätta upp några gränser för att skydda dig från ytterligare onödig smärta.
Att främja relationer
Studier visar att ensamhet sliter på din känslomässiga och fysiska hälsa. En studie fann faktiskt att det var lika dödligt att vara ensam som att röka 15 cigaretter per dag. Att bara vara runt människor är dock inte lösningen. Istället är det viktigt att skapa djupa kontakter med andra människor.
Kvaliteten på relationer är viktigare än kvantiteten när det gäller att förbättra din psykosociala hälsa.
Även om kontakt via sociala medier kan vara ett bra sätt att hålla kontakten när du inte kan besöka en vän personligen, finns det ingen riktig ersättning för fördelarna med ansikte mot ansikte. Ta en kaffe med en vän, ät middag med din familj och ring en nära och kära bara för att prata.
Starkt socialt stöd är också viktigt för att hålla sig psykologiskt frisk. Om du saknar ett stödsystem, vidta åtgärder för att träffa fler människor. Gå med i samhällsaktiviteter, bekanta dig med dina grannar eller nå ut till gamla vänner.
