Det finns ett tvåvägssamband mellan välbefinnande och hälsa: hälsa påverkar välbefinnande och välbefinnande i sig påverkar hälsan
Hälsa är en av de viktigaste sakerna som folk säger är viktiga för välbefinnandet. Både fysisk och psykisk hälsa påverkar välbefinnandet, hur mental hälsa och välbefinnande är oberoende dimensioner, mental hälsa är inte bara motsatsen till psykisk ohälsa.
Världshälsoorganisationen (WHO) säger att ”välbefinnande finns i två dimensioner, subjektivt och objektivt. Den omfattar en individs upplevelse av sitt liv samt en jämförelse av livsförhållanden med sociala normer och värderingar”. Exempel på livsförhållanden inkluderar hälsa, utbildning, arbete, sociala relationer, byggda och naturliga miljöer, trygghet, samhällsengagemang och samhällsstyrning, boende och balans mellan arbete och privatliv. Subjektiva upplevelser inkluderar en persons övergripande känsla av välbefinnande, psykologisk funktion och affektiva tillstånd.
Hälsa är en av de viktigaste sakerna som folk säger är viktiga för välbefinnandet. Både fysisk hälsa och psykisk hälsa kan påverka välbefinnandet. Nyligen akuta hälsoproblem påverkar välbefinnandet mest men långvarig kronisk ohälsa har också en effekt på välbefinnandet.
Relationen mellan hälsa och välbefinnande är inte bara enkelriktad – hälsa påverkar välbefinnandet och välbefinnandet i sig påverkar hälsan. Det finns ett antal samband mellan välbefinnande och fysiska hälsoresultat, förbättrat immunförsvar, högre smärttolerans, ökad livslängd, kardiovaskulär hälsa, långsammare sjukdomsprogression och reproduktiv hälsa.
Effekten av välbefinnande på hälsan är betydande (men varierande) och jämförbar med andra riskfaktorer som mer traditionellt riktas mot folkhälsan, såsom en hälsosam kost.
Välbefinnande och psykisk ohälsa är korrelerade med depression och ångest, som är förknippade med låga nivåer av välbefinnande.
Psykisk ohälsa och välbefinnande är oberoende dimensioner; psykisk hälsa är inte bara motsatsen till psykisk ohälsa. Det är möjligt för någon att ha en psykisk störning och hög nivå av välbefinnande. Det är också möjligt för någon att ha låga nivåer av välbefinnande utan att ha en psykisk störning. De flesta associationer förändras endast måttligt genom att justera för svårighetsgraden av psykisk störning.
God hälsa är också korrelerad med högre livstillfredsställelse.
Att ha psykiska problem påverkar din vardag, inklusive följande:
- Förmåga att njuta av livet
- Förmåga att balansera olika aspekter av livet
- Förmåga att utveckla och identifiera styrkor och svagheter
- Flexibilitet att uttrycka olika känslor
- Motståndskraft att återhämta sig från utmanande tider
En av nyckelfaktorerna som leder till psykiska problem är att ha en ohälsosam livsstil. Ohälsosamma livsstilar ger inte bara fysiska effekter utan även psykiska.
Mängden av dina fysiska aktiviteter
De aktiviteter du är involverad i, liksom de övningar du gör, påverkar din mentala hälsa precis hur de påverkar din kropp. Faktum är att det finns några studier som visar att fysiska aktiviteter är lika effektiva som att ta antidepressiva medel. Träning minskar muskelsmärta och tillgodoser rörlighet och smärtutmaningar.
Om du inte vill gå till gymmet kan du välja att gå eller springa. Enkla rörelser som att ta trappan och ta din hund på en promenad kan verka enkla men de räcker för att påverka din mentala hälsa. De kan hjälpa till att tillhandahålla följande fördelar:
- Lindra depressiva och ångestsymptom
- Hjälper dig att tänka klart
- Förbättrar ditt självvärde
- Lägger till struktur till dina dagliga uppgifter
Presentera fysisk hälsa och tillstånd
Ditt mentala tillstånd och din hälsa kan onekligen påverkas av din fysiska hälsa. Både din kropp och ditt sinne kan aldrig separeras från varandra. Om du har psykiska problem kan det spegla din fysiska hälsa. Och har du fysiska förutsättningar är det mest troligt att din psykiska hälsa påverkas. Vissa specifika tillstånd orsakar mentala tillstånd som störningar i det endokrina systemet. Dessa störningar kan leda till depression, ångest och sömnstörningar.
Sociala aktiviteter
Din gemenskap och sociala aktiviteter kan bidra till och påverka din mentala hälsa. Forskning visar att värdet av vänskap när det kommer till människor med psykiska problem är mycket värdefullt.
Enkel vänskap gör stor skillnad i psykisk ohälsa eftersom människor i isolering anses kämpa mer med psykiska problem än människor som har ett aktivt socialt liv. Faktum är att bara gå ut med dina vänner en gång i veckan kan förbättra ditt humör och bidra till en hälsosammare mental kapacitet. Och detta är ännu bättre när man är involverad i större samhällen.
Arbetsmiljö
Din arbetsmiljö är mycket möjlig att påverka din psykiska hälsa antingen positivt eller negativt.
Här är några av de frågor du kan ställa dig själv för att utvärdera om det är en positiv eller negativ faktor för din mentala hälsa:
- Kan du verkligen få kontakt med andra människor på ditt jobb?
- Respekterar och värderar dina chefer och kollegor dig?
- Klarar du arbetsbördan?
Vad du kan göra för att göra en mer positiv närvaro på jobbet är att kombinera ömsesidig relation till din alldeles egna personliga drivkraft.
Avslappning och meditation
En av de bästa metoderna för att lindra dina mentala problem är att använda avslappnings- och meditationstekniker. Det är nödvändigt att ha en konsekvent meditationsaktivitet. Över tid kan meditation och andra avslappningsaktiviteter enbart hjälpa människor att läka sina mentala problem. Faktum är att bara andas djupt kan göra en enorm skillnad. Några av de positiva effekterna av meditation är:
- Förbättrar förmågan att tolerera frustration
- Hjälper till att kontrollera ditt humör
- Hjälper till att hantera din ångest
Hälsosam sömnrutin
En hälsosam sömnrutin kan påverka din mentala hälsa på samma sätt som den påverkar hur arg du blir på morgonen när du inte fått tillräckligt med sömn eller hur du känner dig frustrerad när du kämpar för att ta dig ur sängen.
Den verkliga nyckeln i en hälsosam sömn inkluderar:
- Regelbundet sömnschema
- Sju till nio timmars sömn varje natt
- Regelbunden sömn-vaken cykel
Hur livsstilsval påverkar vår hälsa
Många faktorer påverkar vår hälsa – från biomedicinska faktorer som högt blodtryck och höga kolesterolnivåer, till beteendefaktorer som om vi röker, dricker alkohol eller får tillräckligt med motion. Faktorer som påverkar risken för ohälsa, funktionsnedsättning, sjukdom eller död kallas riskfaktorer.
Vissa riskfaktorer sägs vara ”modifierbara” eftersom de kan elimineras eller minskas genom att förändra vårt beteende eller genom förändringar i vår miljö. Till exempel kan en person som är överviktig ändra sina tränings- och ätmönster för att gå ner i vikt; eller någon som röker kan besluta sig för att dra ner eller ge upp rökning eftersom priset på cigaretter ökar.
Länk till kronisk sjukdom
Många kroniska sjukdomar (inklusive kranskärlssjukdom, cancer och diabetes) delar vanliga livsstilsriskfaktorer som:
- Fysisk inaktivitet
- Dålig näring
- Rökning
- Riskfylld alkoholkonsumtion.
Kranskärlssjukdom dödar fler människor i många länder än någon annan enskild sjukdom (som står för cirka 13% av alla dödsfall), men det går till stor del att förebygga.
Alkoholkonsumtion
Överdriven alkoholkonsumtion är en viktig orsak till ohälsa och sociala skador. Alkoholanvändning är ansvarig för cirka 5 % av den totala bördan av sjukdomar och skador i många länder i väst.
Den står för 28 % av belastningen på grund av skador i vägtrafiken (förare i motorfordon), 24 % av belastningen på grund av kronisk leversjukdom, 23 % av belastningen på grund av självmord och självförvållade skador och 19 % av belastningen på grund av stroke.
Rökning
Tobaksrökning är den ledande riskfaktorn som bidrar till död och sjukdom i Europa och är ansvarig för en signifikant andel av den totala bördan av sjukdomar och skador. Detta inkluderar riskerna förknippade med tidigare tobaksanvändning, nuvarande användning och exponering för passiv rökning.
Sannolikheten att vara en daglig rökare är:
- 1,7 gånger så hög för arbetslösa jämfört med sysselsatta
- 2 gånger så hög i avlägsna/mycket avlägsna områden jämfört med större städer
- 2,6 gånger så hög för australiensare från aboriginer och Torres Strait Islander jämfört med främmande australiensare
- 2,7 gånger så hög för ensamstående med underhållsberättigade barn jämfört med par med underhållsberättigade barn
- 3 gånger så hög i de lägsta socioekonomiska områdena jämfört med de högsta socioekonomiska områdena
- 5,7 gånger så hög för folk i fängelse jämfört med befolkningen i övrigt.
